Det verkar som om botten är nådd och vi klättrar uppåt nu igen. Var till läkaren i fredags igen med lilla fröken. Blir så less på att hon inte blir bättre och inte vill äta. Läkarna däremot tyckte inte att det var nå större fel på henne. Hon sökte juh ögonkontakt och gick och hämtade tutten själv (typ 3 steg) Då vet jag det hädanefter. Kan man göra dom två grejorna då är man frisk. Undra vilken förskola som godtar den förklaringen?!! Hon fick oxå göra ett pricktest som jag frågade efter. Visade inga direkta utslag men dom kunde inte garantera att det stämde till 100%. Varför gör man då pricktest?
Måste däremot ge en ros till förskolefröknarna. Medan vi var hos doktorn hade jag fått ett röstmeddelande i mobilen. Dom undrade hur det var med lilla donnan eftersom dom inte haft henne så mycket hos sig på senaste. Helt klart värt ett dussin röda rosor. Ringde och prata med dom och lugnade dom att Ronja var på bättringsvägen.
Tur oxå att vi har mormor som offrar sina lediga dagar på våran lilla sjukling. Annars hade inte vi jobbat mycket dom sista 4 veckorna.
Men idag ser vi helt klart ljuset i tunneln. Hoppas det fortsätter så här. Hon har sovit bra inatt, hon har inte sovit något under förmiddagen och nu sitter hon och äter våfflor som hon och pappa vispat ihop. Det finns hopp om liv och kanske tom. en vardag under veckans gång :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar